Jag tycker vekrligen att de är svårt att sätta sig ner och skriva ner ord som inom mig någon stanns är förbjudna för andra att se och höra. Så först hatar ja av allt på jorden att ja måste aceptera att min pojkvänn ska åka iväg till alperna med människor ja inte litar på och verkligen hatar. Att jag blir lämnad för någon jävla dröm som ja tycker är väldigt överdriven att göra i ett halvår! Sedan hatar ja att ja kommer bli en dagdrivare nu när mitt schema belagda job har tagit slut och jag har blivit en timmvikarie som måste vänta på samtal. Och att ja inte känner att mina pengar räcker till med mina drömar,. Och att jag kommer bli bortglömd hemma i min soffa. Att bli ensam. . VARFÖR LÄMNAR ALLA MIG! VARFÖR TYCKER MAN INTE OM MIG? VAD HAR JAG GJORT FÖR fel,..